man kan sitta
på en stol helt vanligt, och plötsligt känner man att man inte kan sitta still. man
måste göra något, vad som helst. kanske t.o.m. städa. när man ska sova ligger man och
vrider och vänder och vrider sig i sängen. man kan inte vill inte somna. man tänker på
allt, blir lite arg och frustrerad för att det inte är som man vill. tittar upp i taket,
tänker lite till. tänker på att man är olycklig, och att det är därför som det
känns som det gör. men egentligen är man ju inte olycklig, för man har ju den där känslan inom sig. ändå är man olycklig, ty ödet har
banat andra vägar för oss än de som vi hoppats på. past
present history |