ibland blir jag
förvånad över hur småsaker kan få en så grymt irriterad. människor som man känt
nästan hela sitt liv och vet hur de beter sig, irriterar man sig ändå på. trots att
man vet att de alltid kommer bete sig på detta sätt. näe, usch!! det senaste i
tillskottet i min irritations-lista var en kommentar från papa idag: vi satt i bilen på
väg till backen, jag med väskor, benskydd, ryggskydd och gud-vet-vad i knäna, då fritt
sittande papa frågade om jag kunde gå ut och öppna bommen till backen. jag svarade
snällt "men det är väl enklare om du gör det?" och menade på att jag hade
massa saker, och han inte ens hade något bälte på sig, och det på så vis skulle gå
snabbare om han gjorde det. jag fick en sur min till svar och ett "det är det man
har passagerare till". förstummad av svaret satt jag kvar i bilen med en min av
oförståelse. vadå?? är jag bara med som nåt bihang utan funktion förutom att göra
saker som min lata papa inte orkar? någon som bara ska sitta där tyst och stilla, inte
ändra på radion eller lyssna på cd, och göra vad som sägs åt en? nej tack, om det
är någon sådan som människor söker efter så får de nog vända sig om igen. för hos
mig hittar de ingen sådan person. past present history |