jag kände det
idag. kände du det?
det var så länge sedan jag kände den känslan inombords. i viss mån har jag saknat
den, men i samma mån har jag fruktat att den skulle komma vetande vilka följder den
får. man kan inte undvika varandra hur länge som helst, men det hade varit bra om vi
kunnat hålla oss ifrån varandra ett tag till. det är som droger: man vill ha dem, men
ändå inte. hela tiden flyttar man fram sina gränser, vill undvika det så länge det
går. men en dag så går det inte längre, det kommer över en som en våg under en
kraftig höststorm. det kommer som en smärre chock när man först känner det, men sedan
sprider sig ett litet varmt leende över läpparna. man kan kisa med ögonen, och sedan
är det bara att stoppa ned mössan och vantarna i bowlingväskan igen.past
present history |
