det är kul att
rensa ut i bokhyllan och lådorna efter några år. allt som jag inte vill ha kvar om 10
år har åkt ner i soptunnan eller skänkts till välgörande ändamål. en sak som alltid
är lika rolig att titta på när man städar, är gamla dagböcker. man var så naiv, och
tog så lätt på allting när man var yngre. kärleken ändrades från dag till dag, och
vid det laget visste man knappt vad det var. det är knappt man vet det nu. kanske man
fortfarande inbillar sig att det är kärlek som man känner, medan det egentligen är
något helt annat. men vem är det som ska bestämma vad det ska heta för någto? det
spelar väl ingen roll vad man kallar det, huvudsaken är väl ändå att det känns bra
när man känner det? eller hur? past present history |