när han kom fram till bilen, stoppade han in allting i bakluckan och satte sig i framsätet. då han försökte att starta bilen hördes inte ett ljud. en gång till. inget ljud. om och om igen försökte han att starta bilen, men till ingen framgång. han lutade sitt tunga huvud mot bilratten och slöt ögonen. "snälla, snälla... låt mig inte komma för sent. inte den här gången" mumlade han tyst. så rätade han på sig i ryggen, drog en djup suck och försökte en gång till. till sin blandade förvåning och lättnad, hörde han det välbekanta av en spinnande motor. han log lite smått och skakade på huvudet, innan han backade ut och körde iväg.

efter ett tag satte han på radion och tittade samtidigt på klockan. "helvete! jag är sen!" ropade han och tryckte gaspedalen i botten. rödljusen försvann lika snabbt som de hade uppstått. till slut såg han det stora huset ligga inbäddat i en drömlik syn, med snö som tungt hängde ner från granarna bredvid. han stannade bilen och tog med sig allting på en gång. han sprang uppför den stora trappan och struntade i att ringa på dörrklockan, de visste ju ändå vem det var som kom. han ställde ner de fullpackade kassarna och hängde av sig den blöta rocken. för ett ögonblick stod han still och lyssnade på de andras skratt inifrån vardagsrummet. sedan tog han av sig skorna och gick dit även han. när han kom till dörröppningen såg han hur alla satt samlade framför tv-apparaten, barnen med tindrande ögon och rosiga kinder. den yngsta log som bara hon kunde göra, och då vände hon sig om och såg honom. "pappa! du kom!" ropade hon när hon rusade fram och kramade honom. "det är klart jag gjorde, gumman. god jul, älskling. god jul!"

past        present        history